RSS
 

’Bokens’ omslag…

03 Maj

Jodå, visst döms boken efter omslaget… 
Första intrycket väger tungt… så är det… I mötet med andra människor tar det endast en bråkdels sekund att skapa ett första intryck… och vi bedöms/dömms… därefter går tiden åt till att antingen bekräfta eller försöka ändra denna första uppfattning…

Det är intressant att notera skillnaden mellan att ’bedöma’ och ’dömma’… och det är ju så lätt att dömma… utan att ge människor en chans att visa vem de egentligen är…

Så, vad är det första man bedömmer/dömmer hos en annan person…? Skönhet är ju t ex inte bara något som har med själva utseendet att göra… utan handlar också om helheten… inre kvaliteter som t ex humor, utstrålning, energier, sätt att prata, kroppsspråk, leende, skratt, blickar, egenskaper, intressen, osv… sådant som inte går att mäta eller generalisera… man måste uppleva det i situationen… känna känslan på riktigt… och ibland blir man förvånad över vad man själv eller andra attraheras av… och hur en första uppfattning kan förändras till något helt annat med tiden… Mycket kommer inifrån… och då är det ju vi själva som bestämmer vad som ska synas utåt… och beroende på vad vi väljer (medvetet eller inte), kommer också responser och resultat att vara olika…

Vi mäter vår egen självbild genom andra… genom speglingar och vad omgivningen ger oss för signaler… och så rättar vi oss efter det… när det egentligen borde vara tvärtom… att vi själv lägger ribban för hur vi vill uppfattas och sedan ger oss ut med den inställningen… och så får omgivningen anpassa sig efter det istället… ; )

’Bokens omslag’ har blivit så viktigt för att så många människor just tycker det är lättare att döma än att bedöma… det är det sättet som vårt samhälle och media underbygger… framför allt i de situationer där något är annorlunda eller nytt… oprövat och oetablerat…
Det intressanta är dock att många av de mest framgångsrika människorna i historien, är just de som vågat vara egensinniga, våga sticka ut och förlita sig på sina inre kvaliteter… och inte brytt sig om vad andra tycker och tänker om dem… det obeprövade blir så småningom normen som alla rättar sig efter…

Så om man ändå bedöms så snabbt, kan man ju lika bra se till att göra ett starkt intryck…
Att ge folk något att prata om… att vara en ledare… eller en följare…
Eller som någon sa – ”You laugh because I am different…  I laugh because you are all the same…
____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 
No Comments

Posted in Karriär & Utveckling, Manligt & Kvinnligt

 

Är vi verkligen ensamma där ute…?

05 Apr

Såg ett intressant TV program (ännu ett) om utomjordingar… och att vi på planet jorden återkommade blivit påhälsade genom alla tider… i olika länder och kulturer… vilket så klart triggar en hel del tankar… speciellt efter att också ha sett ett antal sci-fi filmer på temat… Ja, många är åsikterna och spekulationerna om detta… och hur man tar ställning tror jag har mycket att göra med hur man är uppvuxen… antingen med andlighet och intresse för existensiella frågor… eller med fokus enbart på det som går att bevisa…

Själv har jag alltid haft ett intresse både för det som går att bevisa (logiskt tänkande och agerande)… men även det som inte går att förklara… eller som bär en viss mystik… Det här med utomjordingar kvalificerar sig ju defintivt som det sistnämnda… och i många kulturer är det också starkt kopplat till religion och tro… För mig skulle det förefalla mycket märkligt om det inte någon annanstans i universum skulle finnas andra intelligenta livsformer… förutom vi… om man nu kan se oss som ’intelligenta livsformer’… för det hela handlar ju om vad man jämför med… och vi har ännu ju inte jämfört vår intelligensnivå med någon annan livsform ute i universum… inte officiellt i alla fall…

Familjefilmer där någon utomjording råkat hamna på planet jorden, brukar vara positiva och ha en ton av hopp… medan vuxenfilmernas ’alien invasion’ -teman brukar vara en ytterst blodig affär… Nu har även  intressanta TV serier på temat börjat komma… så det är tydligen ett aktuellt ämne i mångas ögon…

Så vad ska man tro… finns det ’snälla’ aliens… som är nyfikna och fredliga… eller handlar det mer om rovdjurliknande varelser som drivs av primala instinkter och en önskan att erövra andra civilisationer… Eller finns båda sorterna..?

Ja, vi får väl se hur det blir… många människor påstår sig ju redan ha kommit i kontakt med utomjordingar så för dem råder ingen tvekan… De finns ju även de som menar att aliens finns mitt bland oss… och har funnits under lång tid… förklädda som människor naturligtvis… En hisnande tanke… men också ganska spännande… ; )

_____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 
No Comments

Posted in Tro & Andlighet

 

Åldersnoja…

08 Mar

Ja, alla blir vi äldre… och vissa hanterar det bättre än andra… Visst blir skillnaderna allt tydligare efterhand… skillnaderna mellan hur det en gång var och hur det är nu… Den något rynkigare huden… de gråa hårståna… de lite mjukare kroppsformerna… etc…
Sällan har det väl tränats, bantats, färgats, fyllts och skurits – än i vår moderna nutid… och man undrar stilla om det handlar om de egna åsikterna eller om omgivningens förväntningar och krav…

Vissa saker vill man så klart gärna behålla som de var… medan annat faktiskt blir bättre med tiden… t ex karaktären, visheten, lugnet, självförtroendet, med mera… Allt handlar om en ’trade-off’… ett skifte i fokus mellan attribut och egenskaper… det mer ytliga mot något annat… något mer och djupare…
Det beror det ju också på hur vi värderar de olika delarna… är t ex viktigare att dölja de gråa hårståna än att få ökad erfarenhet och vishet…? Sitter attraktionskraften i utseendet… eller mer i ens inställning till saker…? Det finns ju också så mycket mer att lära och ta till sig… om man väljer att ha den inställningen… så mycket att vara nyfiken inför… mycket mer än vad vi någonsin kan hinna ta in under vår livstid… Någon uttryckte det så här: ”The more I learn, the more I realise how little I know”…

När min dotter (9 år) frågar om olika åldrar och vad de innebär, brukar jag svara att varje ålder har sin tjusning… för det har den verkligen… i alla fall så länge jag hittills levt… Jag får se om jag känner likadant när jag fyller 60 år… eller 70… men de jag känner som kommit till de stadierna i sina liv, säger ofta samma sak…

Så vad är vi egentligen så rädda för…? Jo, visst är det lätt att jaga upp sig när man ser hur samhället och media fokuserar på vår ålder och vårt utseende… Speciellt svårt är det för tjejer och kvinnor… som hela tiden påminns om hur andra tycker att de ska se ut… tja, och dessa är ju ofta gubbar med alldeles för mycket makt… Men ärligt talat – hur ofta ser folk ut som i reklamerna eller tidningarna, i verkligheten… Nja, kanske inte så ofta… Det är ju väldigt mycket fixande och trixande… Jag kommer själv från den grafiska branschen där program som Photoshop används flitigt på bilder… både som precisionsinstrument men alltför ofta som ren spackelspade… där slutresultatet kan se både skrämmande och omänskligt ut…

För mig sitter det mest intressanta i personligheten och inställningen till sig själv och andra… Hellre en person med ’rätt’ inställning… än en med ’fel’ fokus… Gå inte på myten att vår ålder definierar oss som människor… bara för att vissa väljer att döma utifrån egna rädslor och osäkerheter… Det är vi själva som har kontroll över hur vi vill uppfattas… det handlar om att må bra och att låta det både synas och märkas…

“Age is an issue of mind over matter… if you don’t mind, it doesn’t matter…”

_____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 
No Comments

Posted in Karriär & Utveckling, Manligt & Kvinnligt, Skönhet & Mode

 

Den ansvarsfulla vuxenheten…

19 Jan

Barn blir utvecklade…. och vuxna blir invecklade… ; )

Ja, så kan man uttrycka det… för det händer något på vägen mellan barndom och vuxenhet… där allting blir mer allvarligt, stelt, ospontant och fantasilöst… och vi får anstänga oss mer och mer för att försöka hålla våra sinnen öppna… och kunna vara lekfulla och nyfikna…

Så varför måste allt bli så stort och svårt bara för att vi blir äldre… vad är det egentligen som händer…? Är det i takt med att förväntningarna på oss stiger, som vi så att säga ’växer med uppgiften’…?
Eller är det när vi börjar ta mer ansvar för våra handlingar som vi också blir mer rädda för konsekvenserna och håller tillbaka…?

Den allmänna uppfattningen är ofta att vi runt 50 års ålder når toppen av våra liv och att det sedan går utför… att barn och ungdomar utvecklas medan äldre och gamla människor åldras… Sanningen är dock att det handlar om en livslång utveckling…. och att varje period har sin tjusning… Den kan man förstås bara se inifrån varje specifik period… En förutsättning är också att försöka acceptera sitt åldrande… att inte förneka det… utan bli vän med det faktum att vi förändras… både fysiskt, psykiskt och andligt…

Jag är speciellt observant på det här när jag umgås med min dotter… observant på den där ’oförstörda’ gnistan och nyfikenheten… det så oskyldiga och spontana resonemanget… och framför allt, den öppna och ärliga inställningen till sina känslor… Ja, här finns det mycket att lära… så vi lär faktiskt av varandra… Hon vill ju åt min livserfarenhet, min kunskap, mitt lugn, stabilitet och beslutsamhet… och jag vill åt hennes barnasinne… hennes sätt att ’bedöma’ snarare än att ’döma’… hennes positiva inställning till nya saker…

Fler vuxna borde försöka lära sig av barnen… och även försöka komma ihåg hur det var att själv vara barn… att vara så sårbar, ömtålig och totalt öppen för nya intryck…

För hur torr, stel och tråkig en person än kan bli i vuxen ålder – så har vi ju alla varit små jollriga bebisar… i en helt omkomplicerad tillvaro… redo för livet och alla dess möjligheter… och lyckligt ovetande om hur komplicerat allt kommer att bli när vi växer upp och  blir vuxna… ; )

_____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 
No Comments

Posted in Familj & Barn

 

Förbjuden frukt…

29 Dec

Varför smakar förbjuden frukt så gott…?

Ja, den frågan är det nog många som ställer sig… men kanske inte alla kan svara på… Att göra det där lite ’farliga’ eller ’förbjudna’… som vi vanligtvis inte tillåts eller tillåter sig själv att göra…  i den ofta så strukturerade och kontrollerade tillvaron som många lever i… den tillvaro där allt är ordnat och tillrättalagt… lagom av allt…

Att gå utanför ramarna… utanför våra vanliga gränser… kan därför bli väldigt lockande… t o m som ett ’kall’ för vissa… ett självändamål… att få uppleva något utöver det vanliga bara för sakens skull… snarare än att det skulle ge någon varaktig tillfredställelse eller lycka… är känslan i stunden verkligen så viktig… så viktig att vi är beredda att göra avkall både på det vi tror på och har lovat oss själva… och andra…?

Jag tror att mycket handlar om att bryta sig ur det ’fack’ vi tillåtit oss själva att bli placerade i… för oavsett hur andra uppfattar oss… baserar detta sig på hur vi har valt att framställa oss själva… Om man t ex väljer att framställa sig som en försiktig och tystlåten person…
är det mycket troligt att man kommer att uppfattas så av andra… osv… Ibland hamnar vi kanske i ett fack där vi inte vill vara… och då kan vi bryta detta genom att agera på sätt som strider mot den ’vanliga’ uppfattningen om oss… något som gör att vi känner oss mer ’närvarande’… och mer ’levande’… Det handlar om kontroll… att antingen skapa den… eller släppa den…

Genom att göra det förbjudna, släpper vi på kontrollen… och bejakar andra sidor inom oss själva… ibland sidor som vi inte riktigt visste att vi hade… och det är just detta som kan vara så befriande… Att strunta i vad andra ska tro eller tycka… att leva i stunden utan att tänka på konsekvenserna… att bara få tänka på sig själv utan att behöva tänka på andra… även om man är medveten om riskerna…

Ja, ofta smakar den förbjudna frukten väldigt gott… i stunden… men hur känns det efteråt…? Kan vi sedan återgå vår ‘vanliga’ tillvaro… eller handlar det om att bejaka alla sidorna inom oss själva… och finna en balans mellan dem… så att de tillsammans skapar en helhet…?
Kan det rent av vara så att utan den förbjudna frukten, så lever vi inte ett fullt liv…? Att utan den är vi inte ’hela’ som människor…? Är det därför så många människor lever olyckliga liv… och helst vill vara någon annanstans…

Tillåter vi alldeles för mycket kontroll i våra liv… utifrån andras värderingar… istället för våra egna…?
Kanske borde vi släppa loss lite… och inte alltid spela efter reglerna…

Kanske borde vi alla äta lite förbjuden frukt då och då… ; )

_____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 
No Comments

Posted in Kärlek & Relationer, Karriär & Utveckling, Manligt & Kvinnligt

 

Hela ‘paketet’…

03 Dec

Ja, chanserna att träffa en partner där hela ’paketet’ funkar… är ju inte jättestor… ; )

Det är så mycket som ska stämma för det ska kännas värt att satsa både sin energi och kärlek på att bygga något hållbart för framtiden… För även om allt kan kännas bra i början när man ’träffar’ någon, så är det först efter en tid som man är i en bättre position att avgöra hur försättningarna egentligen är…

I min ålder, nu när jag kommit lite längre i livet… har jag inte alltid så mycket tålamod…. och är inte beredd att slösa tid på något som inte leder någon vart… Det är på både gott och ont eftersom det å ena sidan gjort att jag blivit mer selektiv och tidigare kan se vad som kommer att ge något av värde – och inte… Å andra sidan blir det ibland alldeles för lätt att avfärda saker utan att egentligen ge det en ärlig chans… Det är en balansgång där man behöver vara lyhörd för nyanser… samt att läsa mellan raderna i det som sägs och görs…

Så vad ingår då i detta ’paket’… ja, faktiskt ganska mycket… Det måste finnas en attraktion… och det handlar inte bara om utseende, utan också om kombinationen av utstrålning och egenskaper, som resulterar i någon sorts ’wow’ –känsla… Den är väldigt viktig och kan inte kompromissas bort… Antingen finns den eller så finns den inte… ’vibben’… ’det där extra’… som ger känslan av ‘fjärilarna i magen’…  ja, det har många namn men det är nog ungefär samma sak som alla menar…

Tyvärr gör vissa människor avkall på känslan av attraktion och passion till förmån för andra saker…
men jag menar att man då lurar sig själv på ‘konfekten’… Varför ska man ’nöja sig’…? Det fantastiska är ju att det faktiskt finns ’ett lock till varje gryta’… dvs någon speciell för oss alla… Jag menar att det t o m finns ett antal människor som går omkring på vår planet, som är ’perfekta’ för oss… men det gäller bara att hitta en av dem…
Problemet är att alltför många orkar inte leta… eller så slutar de leta när det tar för lång tid… och nöjer sig med något som bara känns  ’OK’… eller ’bra nog’… Varför…? Jag vill känna att jag ’lever’… med allt vad det innebär… känna mig förälskad… känna känslan av att verkligen vilja vara nära en annan människa på det där  ’exklusiva’ sättet… ’vi’ och det som bara är ’vårt’…

Sedan handlar det om de personliga egenskaperna… man bör kunna bli goda vänner… kunna kommunicera med varandra… kunna skratta tillsammans… gärna också ha några gemensamma intressen – även om man får vissa nya intressen på köpet genom sin nya partner… Man bör kunna diskutera saker och klara av att vara oense ibland, utan att det blir bråk eller sura miner… En gemensam syn på livet och framtiden är ju också trevligt… Hur vill man bo och var…? Hur passar ens karriärer ihop…? Hur ser familjesituationen ut… och hur ska den se ut framöver…

Ja, familjen ja… Om det finns barn med i bilden ska de ju helst komma överens… partnern ska accepteras av ens eget/egna barn och man själv av partnerns barn… Man behöver enas om en gemensam inställning till uppfostran, rutiner och gränsdragningar… hur man visar kärlek och ömhet… rättvis bahandling…osv… Vidare är det en fördel om ens föräldrar åtminstone accepterar ens partner… om de verkligen tycker om dem är det så klart en bonus…
Om ’gemensam’ vårdnad gäller mellan partnern och dennes ’ex’, är det en fördel om det även där finns en acceptans och respekt… det underlättar när det t ex är dags för semesterplanering och högtider…

Puh, ibland blir man ju trött bara av att tänka på alla delar som ska funka… ; )
Då är det bra att gå tillbaka till ‘basics’… grundtron på kärlek och att allt löser sig… för bara man tar det lugnt och försöker skapa sin egen harmoni och balans… har saker en märklig förmåga att lösa sig själva…
Jag väljer att leva i den tron… och väntar med spänning på ’locket’ till just min gryta…

Love… ; )

_____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 
No Comments

Posted in Familj & Barn, Kärlek & Relationer

 

Kroppens egna ’droger’…

28 Nov

Många är inte medvetna om, eller underskattar effekten av de ämnen som våra kroppar utsöndrar i olika situationer… effekter som liknar de man får genom att t ex inta droger eller utsätta sig för annan yttre stimulans… Kroppens egna droger utsöndras både när vi vill det… och när vi inte vill det… beroende på de signaler den får av hjärnan… som i sin utgår från hur den uppfattar sin omvärld…

I vissa sinnesstämningar kan det verkligen kännas som om man blir påverkad ‘hög’… påverkad av kroppens egna kemikalier… Det kan t ex vara när något tragiskt… eller underbart sker… när vi skrattar… när vi blir upphetsade… när ilskan slår till… eller i det där spänningsmomentet före en viktig prestation… situationer och ögonblick då vi av olika anledningar hamnar i en sorts tillstånd av rus och oförmåga att tänka klart…
Det är smått fantastiskt hur kroppen fungerar… på gott och ont… för balansen i vårt samhället och sociala normsystem bygger ju på att vi människor håller våra känslor och uttryck inom en viss kontroll, så att inte saker spårar ur och vårt agerande får konsekvenser som skadar andra… t ex olika sorters brott – våld, sex, stöld, osv…

Det handlar om att skapa zoner och sammanhang där vi tillåts att låta våra känslor och uttryck få utrymme att flöda fritt… eller åtminstone få flöda friare än vanligt… ; ) Tänk så mycket kontroll vi utövar för att ’hålla igen’ våra känslor… undertrycka… och förneka hur vi egentligen känner oss… Bara det, får ju kroppen att utsöndra negativa ämnen… som sedan underbygger både stress, frustration och spänningar… och som till slut t o m kan göra oss sjuka…

Alla vill ju vara friska… och då gäller det ju att frigöra de positiva ämnena i kroppen… och stimulera våra sinnen på ett sätt som får oss att må bra… och ingen medicin hjälper oss mer än – kärleken… Den helar, bygger, tänder, skapar, stärker och bevarar oss… Det är den bästa och ädlaste av alla kroppens egna droger…

Mmmm, I’m high… high on life… ; )

_____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 
No Comments

Posted in Hälsa & Motion, Kärlek & Relationer, Karriär & Utveckling

 

Att äga eller förvalta…?

10 Nov

Konceptet ’äganderätt’ är intressant… rätten att äga eller förfoga över något…

För om man med ägande menar relationen mellan en person och ett föremål, så räcker inte detta eftersom vi kan ha många relationer till föremål utan att föremålen ägs av oss… För då krävs ju även en annan aspekt av ägandet, nämligen relationen till andra människor… Andra människor ska ju veta och respektera att jag ’äger’ något för att ägandet ska utesluta dem… Förresten finns det ju även de som lever i tron att man kan äga en annan människa och inte bara föremål…

För att upprätthålla äganderätten av föremål och ge den mening, har vi skapat regler om ägandeskydd t ex för stöld, bedrägeri, skadegörelse etc… olika regler som ska skydda ägandet…. för utan dessa regler skulle äganderätten inte ha någon betydelse för oss… Alltså kan man dra slutsatsen att äganderätten inte är en ’naturlig rätt’, utan en skapad rättighet… till skillnad från t ex rätten till liv och frihet…

Äganderätt brukar ibland försvaras utifrån perspektivet att det ska handla om något som visat sig vara ”gynsamt för den ekonomiska utvecklingen i samhället”…
Hmmm, intressant…

Jag menar att ’absolut och fullständig äganderätt’ inte existerar… eftersom ’äganderätt’ alltid är kopplad till begränsningar… som grundar sig på rättigheterna hos andra människor… Alltså handlar det om ett förhållande av olika omständigheter som tillsammans endast skapar en upplevelse av exklusivitet… en känsla av ägande… som inte har ett ’absolut’ värde i verklig mening…

Ja, men… jag äger väl mig själv, mina tankar och mina känslor…? Det kan väl ingen annan styra över…? Jo, visst har jag kontroll över mig själv… men bara till viss del… för här kommer de mer subtila värdena och tolkningarna in… Egentligen, om man är lite krass – så är jag ju faktiskt ett samlat resultat av andras tänkade och agerande… kopplat till mina upplevda erfarenheter av detta… allt från föräldrar, släktingar, vänner, skolkamrater, arbetskollegor, sociala kontakter, aktiviteter… till olika händelser, miljöaspekter osv…

Jag tycker att en mer romantisk tanke är att vi har rätten att förvalta vissa saker under en viss tid… innan det lämnas över till andra människor som fortsätter att förvalta… Med andra ord har vi har bara saker ’till låns’… och då upplever jag att det blir lättare förhålla sig till det man förvaltar… man blir mer tacksam och tillåter sig också att njuta mer… för när vi en dag ska vidare till ’nästa ställe’ får vi ju ändå lämna kvar allt på den här planeten… våra saker… våra barn… ja, allt…

Eller så kan man som Hasse Andersson fråga Sankte Per…
”Får man ta hunden med sig in i himlen…?”

_____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 
No Comments

Posted in Familj & Barn, Karriär & Utveckling

 

Barn = Liten vuxen…

31 Okt

Javisst är vi i grund och botten en produkt av vår uppfostran… och visst kan lära om en del beteenden senare i livet… men det blir svårare med tiden… Vi påverkas naturligtvis också av vår miljö… men hur vi formats under barnaåren präglar en stor del av hur vi blir som vuxna…

Många är gångerna då jag träffat folk från förr… och snabbt kunnat konstatera att de varit sig precis lika efter alla år… även om utseende och stil kanske ändrat… Märkligt…? Nej, egentligen inte… Det finns nämligen åtskilliga studier som visar att c:a 80% en människas värderingsystem – grundas de första 8-9 åren… alltså har vi inte mycket tid på oss att lära våra barn de viktigaste sakerna i livet…

Jag tänkte speciellt på detta härom dagen när jag satt och pratade med dottern (9 år) om livet, orättvisor, empati, lycka och kärlek… Tanken slog mig då att så som hon är nu, så som hon resonerar och uttrycker sig… så kommer hon också att vara som vuxen… mer eller mindre… fast naturligtvis i vuxen kropp och med utvecklat ordförråd etc… men värderingsgrunden kändes faktiskt ganska färdig… fantastiskt egentligen… Just nu handlar det mycket om att hon vill stämma av sina lärdomar och teorier med mig som vuxen… testa sina slutsatser för att se om de håller i ett större resonemang som förståeligt för henne…

Ja, det finns en hel mängd tekniker för att uppfostra sina barn… men jag tror på enkla metoder… med ingredienser av både humor och allvar… tydliga gränser med tydliga förklaringar… svar på frågor som stimulerar till följdfrågor… bra samarbeten och en känsla av att de bidrar… att man är viktig och uppskattas… att kunna känna sig trygg och framför allt älskad… Det märks så tydligt hur barnen mår i hur de uttrycker sig…

Det finns inget finare än ett lyckligt och harmoniskt barn… och inget värre än barn som mår dåligt och är olyckliga…

Barnen är det finaste vi har… och det vi sår får de skörda… så oavsett vad som än händer, kommer våra barn alltid att vara en del av oss… ; )

_____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 
No Comments

Posted in Familj & Barn

 

Mina blodsband…

08 Okt

Jag brukar ofta få frågor om min etniska tillhörighet… Många tror att jag kommer från Sydamerika… från Sydeuropa typ Spanien eller Italien… Asien… ja, t o m Arabländer som Egypten… lite kul faktiskt… ; )
Det är alltid intressant att höra vad folk tror… Sanningen är att det finns lite av varje i min bakgrund… Min blanding brukar ibland kallas – Mareno… dvs vitt blod (svensk/tysk på min mammas sida), svart blod (afro-amerikan på min pappas sida) samt rött blod (indian på min pappas sida)… Dock finns det även andra namn för blandningen och historiskt sett har det i vissa sammanhang t o m inkluderats i begreppet Mulatt…

Vad det gäller mitt ’vita’ blod… så finns där en intressant historia, både på den svenska och den tyska sidan… På den svenska sidan finns bl a min morfars farfar… Konsul Petter Olsson, som hade en framträdande roll i utveckling av Helsingborg som stad under 1800-talet… både som företagare och politiker… Detta finns dokumenterat i ’Släktföreningen Konsul P. Olssons ättlingar’ – som är en stor släktförening som kartlagt släktens historia och som träffas återkommande …

Min morfar, Hjalmar Olsson – var även han en mycket prominent man under sitt vuxna liv… bl a drev han upp storföretaget Elektrokoppar och var även en av drivkrafterna i Elektromekano…
Han var också vän med t ex Marcus ’Dodde’ Wallenberg (skapare av både Atlas Copco och SAAB), Ruben Rausing (Tetra Paks grundare) samt gamle kungen Gustav VI Adolf…

Jag minns väl min barndom i Helsingborg (vi bodde på Tågaborg) och den speciella relation jag hade till min morfar… som representerade den ’gamla’ generationen i sin lite strikta framtoning… en mycket seriös man… men med ett stort hjärta… Han och hans tyska fru blev ganska förvånade när deras äldsta dotter berättade att hon inte bara hade gift sig med en svart man, under sin vistelse i New York… utan även fått en son med honom…
Så småningom flyttade dock vår familj (mamma, pappa, min syster och jag) in i samma hus som mormor och morfar bodde i… ett stort 3-våningshus… och ganska snart blev Morfar och min pappa mycket goda vänner… Jag och min syster tillbringade mycket tid nere hos morföraldrarna… som var väldigt förtjusta i sina barnbarn… och jag minns fortfarande Jularna vi firade tillsammans… alla morföräldrarnas barn (min mamma och hennes 4 syskon) samt alla barnbarnen… Det var en underbar tid som jag ibland kan känna stor saknad efter…

Jag är noga med att föra informationen om vår historia och bakgrund vidare till min dotter… så att hon ska kunna veta var hon kommer ifrån och hur allt har lett fram till just henne…

Det är viktigt att veta vem man är… och hur allt hänger ihop… och tänk vad man kan hitta när man gräver lite i sin historia… ; )

_____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 
No Comments

Posted in Familj & Barn, Karriär & Utveckling

 
« Older Entries