RSS
 

Posts Tagged ‘kärlek’

Lyssna till ditt hjärta…

21 Feb

Att få en kärleksrelation att verkligen fungera är inte det lättaste… två människor som ska kunna fungera bra tillsammans med allt vad det innebär… att kunna älska, respektera,  ge och ta, förlåta… och samtidigt kunna ha roligt tillsammans och hålla passionen och spänningen vid liv…

Så vad är det som gör att det fungerar…?
Handlar det om hitta sina roller i relationen, hålla sig till dem och köra på… så att det inte skapas någon friktion utan håller allt är lugnt och tryggt… eller handlar det mer om att växa och utvecklas tillsammans… att hela tiden arbeta framåt och försöka ta sig till nästa nivå i relationen… att skapa djupare band… trots de utmaningar man ställs inför på vägen…?

Att rollerna kan få vara ombytta ibland känns som en förutsättning för att lyckas skapa dynamisk relation och detta beror ju på var man hanterar sina styrkor och svagheter… I vissa situationer är den ene som leder och visar vägen… medan det i andra situationer är den andre som får ta större utrymme… Vad är viktigast… att ha en stark attraktion till varandra eller att vara riktigt goda vänner… eller kan man rent av ha både och…? Måste det finnas en stark attraktion för att en relation ska kunna hålla på sikt… eller räcker det räcka med en fin vänskap…?

Ja, svaren är nog både många och väldigt olika beroende på vem man frågar… men faktum är att de flesta inte klarar att hålla ihop… Varför är det så…? Är det vår inställning till relationer som är orsaken…? Något i vår mentalitet som gör att vi inte är villiga att kämpa eller rida ut de ‘stormar’ vi möter tillsammans…? Eller har vi helt enkelt för höga krav och förväntningar på varandra…? Kanske har vi sett för många romantiska filmer… där man träffar den perfekte partnern och  ’lever lyckliga i alla sina dar’… Vad härligt om det alltid kunde vara så enkelt i verkligheten… ; )

Jag tror att mycket handlar om den egna inställningen… framför allt till sig själv… Om man är redo att faktiskt kunna älska en annan människa så som de är… med de egenskaper och sidor som kanske inte alltid är så lätta att älska… och om man själv känner sig redo och värd att låta sig älskas… att våga öppna sig och släppa någon annan till sitt hjärtas innersta rum… att våga blotta sig… visa sig sårbar… och bli beroende av varandra… utan rädsla…

För är det något många är rädda för så är det att misslyckas… att känna sig mindervärdig och att göra fel… Därför kan det ibland vara lättare att själv hitta anledningar till varför man inte passar ihop, istället för att riskera att bli lämnad eller åsidosatt… ’Attack är bästa försvar’ så att säga… Man kanske inte vågar slappna av i  relationen… och prata om sina innersta känslor… eller så tror man att ‘gräset är grönare på andra sidan’ och söker sig till något annat… något man tror är bättre eller mer intressant än det man har… Och visst kan ju gräset se grönare ut ‘på andra sidan’ om man inte vattnar och vårdar sin egen gräsmatta…

Kanske är det så att man helt enkelt behöver ta sig igenom de jobbiga perioderna för att kunna komma ut ’på andra sidan’… där allting är ‘grönare’, lugnare och mer stabilt… och där de ‘vassa kanterna’ har slipats ner för att bli en aning mjukare och mer följsamma… Att själv våga… för att ens partner också ska våga…  att vara sann mot sig själv om vad som faktiskt är viktigt i en relation… och vad som är mindre viktigt… Att kunna se helheten för vad som står att vinna som par och att lägga tiden på rätt saker… livet är alldeles för kort…

Så öppna dörren till ditt innersta rum… och satsa på kärleken… ; )

____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 

Att finna ’den rätta’…

22 Jul

Vi söker och vi söker… efter vårt hjärtas stora kärlek…
Vissa finner den… andra inte… Men hur vet vi när vi hittat ’rätt’…? Den kan ju kännas rätt… men att det faktiskt är rätt vet vi inte alltid… åtminstone inte förrän efter ett tag… Det tar ju tid att låta känslorna ’sätta sig’… att de får mogna och sättas in i sitt sammanhang… Att lära känna kärlekens alla delar, inte bara den första attraktionen och passionen…

Att kunna vara riktigt goda vänner… som både kan ha roligt tillsammans men som även kan utmana och stimulera varandra till att utvecklas och växa som människor… Det finns ju så mycket att fortsätta upptäcka hos varandra och man väljer att se möjligheten… och inte bara nöjer sig och ’stänger dörren’ för nyfikenheten och spänningen…

Man behöver gå igenom ett antal situationer tillsammans… inte bara de mysiga stunderna utan även de jobbiga och prövande situationerna… så att man vet hur den andre tänker, känner och reagerar vid dessa tillfällen… när det verkligen gäller… Man behöver ju även själv visa var man står… för ingen vill ju ’köpa grisen i säcken’ så att säga… man vill veta vad man får… på alla plan…
Alltför ofta ser jag par som har alldeles för brått att gifta sig och slå sig till ro… de släpper allt annat… egna intressen, aktiviteter, vänner och t o m karriären… Sedan går det några år och de blir uttråkade… de blir till synes ointresserade av varandra… sura, griniga, trötta, hängiga… eller så börjar de titta åt andra håll… för att se om det finns något mer intressant ’på andra sidan’…

Min tro och uppfattning är att det finns ett antal människor på vår planet som är ’rätt’ för oss… på olika sätt… Med en person har man vissa delar som är bra.. med en annan person är det andra saker som klickar…


Men för att kunna veta när det verkligen är rätt… och det är dags att ’committa’ till en person… behöver man rannsaka sig själv och få klart för sig vad som egentligen är viktigt… och varför… Vad som får en att må bra, bli glad, känna sig trygg, älskad, kärleksfull, passionerad, nyfiken, lojal, osv… Först när man vet detta kan man matcha och värdera känslorna man får med en viss person… och sätta saker i perspektiv…
Det handlar alltså om ’den egna resan’…. resan i sitt inre… att våga se och möta sig själv… och vara helt öppen och ärlig mot sig själv… Det är inte alltid helt lätt eftersom man då också ser saker t ex vissa beteenden och mönster, som kanske inte är så trevliga… men det är ju först när man själv ser dem och bejakar dem… som man faktiskt kan göra något åt dem… och förändras…
Det är egentligen först då man är helt redo för en varaktig relation… när man vet man behöver och framför allt vad man är beredd att ge för att få det man vill ha…  Det är först man ärligt förstår och tycker om sig själv för den man verkligen är… som någon annan också kan göra det… ’på riktigt’… ; )

____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 

Hela ‘paketet’…

03 Dec

Ja, chanserna att träffa en partner där hela ’paketet’ funkar… är ju inte jättestor… ; )

Det är så mycket som ska stämma för det ska kännas värt att satsa både sin energi och kärlek på att bygga något hållbart för framtiden… För även om allt kan kännas bra i början när man ’träffar’ någon, så är det först efter en tid som man är i en bättre position att avgöra hur försättningarna egentligen är…

I min ålder, nu när jag kommit lite längre i livet… har jag inte alltid så mycket tålamod…. och är inte beredd att slösa tid på något som inte leder någon vart… Det är på både gott och ont eftersom det å ena sidan gjort att jag blivit mer selektiv och tidigare kan se vad som kommer att ge något av värde – och inte… Å andra sidan blir det ibland alldeles för lätt att avfärda saker utan att egentligen ge det en ärlig chans… Det är en balansgång där man behöver vara lyhörd för nyanserna… och kunna ‘läsa mellan raderna’ i det som sägs och görs…

Så vad ingår då i detta ’paket’… ja, faktiskt ganska mycket… Det måste finnas en attraktion… och det handlar inte bara om utseende utan också om kombinationen av utstrålning och egenskaper, som resulterar i någon sorts ’wow’ –känsla… Den är väldigt viktig och kan inte kompromissas bort… Antingen finns den eller så finns den inte… ’vibben’… ’det där extra’… som ger känslan av ‘fjärilarna i magen’…  ja, det har många namn men det är nog ungefär samma sak de flesta menar…

Tyvärr gör en del människor avkall på känslan av attraktion och passion till förmån för vissa egenskaper och omständigheter…
men jag menar att man då lurar sig själv på ‘konfekten’… Varför ska man ’nöja sig’…? Det fantastiska är ju att det faktiskt finns ’ett lock till varje gryta’… dvs någon speciell för oss alla… Jag menar att det t o m finns ett antal människor som går omkring på vår planet och är ’perfekta’ för oss… men det gäller bara att hitta en av dem…
Problemet är att alltför många orkar inte leta eller ha tålamod…  och nöjer sig istället med något som bara känns  ’OK’… eller ’bra nog’… Varför…? Jag vill känna att jag ’lever’… med allt vad det innebär… känna mig förälskad… känna känslan av att verkligen vilja vara nära en annan människa på det där  ‘exklusiva’ sättet… ’vi’ och det som bara är ’vårt’…

Det handlar förstås också om de personliga egenskaperna… man bör vara goda vänner… kunna kommunicera med varandra… kunna skratta tillsammans… och gärna ha några gemensamma intressen – även om man får nya intressen på köpet genom sin nya partner… Man bör även kunna diskutera saker och klara av att vara oense ibland, utan att det blir bråk eller sura miner… En gemensam syn på livet och framtiden är ju det viktigaste… Hur vill man bo och var…? Hur passar ens karriärer ihop…? Hur familjesituationen ser ut… och hur den ska se ut framöver…

Ja, familjen ja… Om det finns barn med i bilden ska de ju helst komma överens… partnern ska accepteras av ens eget/egna barn och man själv av partnerns barn… Man behöver enas om en gemensam inställning till uppfostran, rutiner och gränsdragningar… hur man visar kärlek och ömhet… rättvis bahandling… osv… Vidare är det en fördel om ens föräldrar åtminstone accepterar ens partner… om de verkligen tycker om dem är det så klart en bonus…
Om ’gemensam’ vårdnad gäller mellan partnern och dennes ’ex’, är det en fördel om det även där finns en acceptans och respekt… det underlättar när det t ex är dags för semesterplanering och högtider…

Puh, ibland blir man ju trött bara av att tänka på alla delar som ska funka… ; )
Då är det bra att gå tillbaka till ‘basics’… grundtron på kärlek och att allt löser sig… för bara man tar det lugnt och försöker skapa sin egen harmoni och balans… har saker en märklig förmåga att falla på plats och lösa sig själva…
Jag väljer att leva i den tron… och väntar med spänning på ’locket’ till just min gryta…

Love… ; )

_____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klicka på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 

Jämställd eller bara smart…?

16 Sep

För en tid sedan presenterade SCB en undersökning om tidsanvändning för hushållsarbete i de svenska hemmen… och man kunde påvisa att kvinnor ägnar mindre tid åt disk och tvätt – och män något mer – än vad de gjorde för tio år sedan… så antingen har det blivit mer jämställt i det svenska folkhemmet, eller så har det skett en omfördelning av hushållssysslorna… ; )

En del kvinnor tycker att det är oattraktivt med en man som är alltför huslig… i alla fall när det t ex handlar om städning och tvättning… Måla huset, fixa med bilen och snickra brukar däremot vara mer än OK…
Ja, de stereotypa bilden av vilka sysslor som är typiskt manliga och kvinnliga i hushållet, finner man nog fortfarande i många hem…

Jag tycker att det är självklart att man hjälps åt… oavsett vad det handlar om för slags sysslor… det är ju totalen som räknas… och ju mer man hjälps åt, desto fortare blir man ju färdig med sysslorna och kan ägna sig åt andra saker istället… t ex varandra…

Ofta är det just den gemensamma kvalitetstiden som blir lidande eller t o m saknas i många relationer… man tar sig helt enkelt inte tid för varandra… prioriterar inte kärleken och gemenskapen… eller så gömmer man sig i sysslorna för att slippa vara nära varandra…
vilket ju är ännu värre…

Jag gillar att samarbeta… och att man gör det man är bra på… oavsett vilka sysslor det handlar om… därefter vill jag lägga min tid på annat… För en sak är säker – jag kom till inte till den här planeten för att lägga all min tid på hushållssysslor… jämställt eller inte…

Jag vill frigöra så mycket kvalitetstid som möjligt.. jag vill göra och uppleva saker… ja, känna att jag lever…  för en vacker dag är det ju för sent… då tar allt slut och det är dags att dra vidare till – tja, vem vet var…

Life’ too short… so live a little… ; )

_____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 

The Man Whisperer…

22 Jul

 

Tänk om det fanns ‘The Man Whisperer’ (man=mankind)… såsom Cesar Millan’s ‘The Dog Whisperer’ som går på TV… ett helt fantastiskt program där det finns så mycket att lära… både om hundarna men också om människorna…

Det är ju vi människor som är orsaken till problemen med våra kära husdjur… ja, det är faktiskt vi människor som är orsaken till precis alla problem i världen… vare sig det rör sig om resurstillgångar, miljöförstöring, befolkningsantal, beteendeproblematik, eller oliktänkade i allmänhet…

Det är just därför det mycket pedagogiska och inspirerande läroupplägget i ’The Dog Whisperer’ är så passande… för att öka vår förståelse för andra människor… och hjälpa oss att programmera om vissa delar av vårt beteende… Fastän vi alla är så olika, finns det ändå många grundläggande värderingar som är gemensamma för alla… t ex att känna lycka, trygghet, glädje, hälsa, kärlek, osv…

Jo, vi finns det väldigt många som är ute och missionerar om just sån’t här… men jag saknar ’the big picture’… den övergripande ’approachen’ som tar ett helheltsgrepp om de mest grundläggande värderingarna… och nöter in dem… först in i vårt medvetna tillstånd… sedan ända ner i vårt undermedvetna… gärna med ett massivt mediastöd… samma budskap överallt… om och om igen… tills alla förstår…

Ja, det skulle inte bara leda till fred på jorden… utan även en tillvaro av samförstånd och ömsesidig respekt… där det finns något för alla… men i en balans som alla kunde relatera till och identifiera sig med… att kunna se helheten, möjligheterna och sammanhanget… där kärlek och respekt är grundpelarna till allting…

Belief creates fact… ; )

_____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 

Den största kärleken…

18 Maj

Ord… tänk att ord kan sätta igång sådana känslor… ord som berör… ända in i hjärtats innersta rum…
Sådana ord läste jag på födelsedagskortet från min dotter idag… och ännu en gång kunde jag bekräfta…
att det inte finns någon djupare, finare och ärligare kärlek – än kärleken till sitt barn…

Tänk att ha privilegiet att kunna få ta hand om våra barn… ansvara för deras utveckling… bidra till att forma deras värderingar och personligheter… Att ha fått möjligheten att dela en så öppen och vilkorslös kärlek…

så äkta och bestående… Dessa små varelser som sätter så mycket tillit till oss… och vill följa i våra fotspår…

Låt oss vara tacksamma för den möjlighet vi fått… att våra barn valt just oss som föräldrar…
Låt oss sträcka på oss i stolhet och aldrig glömma att vara tacksamma för att vi har dem hos oss…
Låt oss värna om denna, den finaste kärleken av alla… för evigt och för alltid… ; )
________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 

Fantasi eller verklighet…

08 Jan

Att fantisera är bra, det behöver vi alla… och ibland kan t o m fantasin bli till verklighet… men ofta stannar fantasin just vid att vara bara fantasi… och det är kanske lika bra det… för i fantasin kan ju vad som helst hända och det är lätt att tro att det blir likadant i verkligheten… men det blir det inte…

Det ligger det någonting i talesättet ”verkligheten överträffar alltid fantasin’… dvs hur mycket man än har fantiserat om något, så blir det ändå helt annorlunda när det händer ’på riktigt’… ibland blir det ännu bättre… och ibland inte… Oavsett vilket, så blir det i alla fall en helt annan upplevelse när det sker i verkligheten… eftersom alla sinnena då är fullt närvarande och man uppfylls av så många intryck och känslor samtidigt… på gott och ont…

I fantasins värld existerar ju heller inga konsekvenser… och ingen blir sårad… det hela känns väldigt spännande men ändå ganska ’safe’… Fantasin ger också utlopp för vissa tankar och känslor som inte alltid lämpar sig att ge uttryck for i vår vardagliga tillvaro… i alla fall inte i den intensitet eller omfattning som den förekommer i fantasierna… Men vad är egentligen fantasierna ett tecken på… vad försöker de säga oss…?

Att t ex fantisera om någon annan än den man är tillsammans med… betyder det att man hellere vill vara tillsammans med den personen…? Nej, inte alls… där kan fantasierna har helt andra grunder och vara kopplade till tankar och känslor som vi inte styr över… som kanske inte ens har med saken att göra… Fantasier kan tvärtom vara ett sätt att behålla fotfästet i tillvaron… ett sätt att stå stadigt när det blåser hårda vindar… och att kunna processa vissa saker i en egen sfär, på eget sätt… så att man klarar att upprätthålla den balans som behövs i det ’verkliga’ livet… Det skulle vara mycket värre om vi inte fick eller kunde fantisera… tänk så mycket frustration och känslor som skulle byggas upp inom oss då… nej, det är verkligen ett högriskprojekt… Förbud och förmaningar brukar ju sällan leda till det man vill, snarare tvärtom… 

Jag tror att det är både viktigt och nyttigt att få ha sina fantasier… så länge man tydligt kan skilja på fantasi och verklighet…  och har sina prioriteringar klart för sig… Det allra bästa är att ha någon att kunna prata om dem med… någon som lyssnar, förstår och framför allt inte känner sig hotad av det… Att kunna avdramatisera det hela… sätta saker i perspektiv… Men visst, det är inte alla som klarar en sådan sak… och det får man ju respektera… Men övning ger färdighet… och öppenhet brukar ofta kunna stärka många relationer… Kanske kan man t o m ta del av varandras fantasier… släppa in varandra i det ‘allra innersta rummet’… Då kan det faktiskt bli hur häftigt som helst… ; )

Så fantisera på… men lev i nuet och ta väl hand om varandra… ; )

 

Lyckliga slut…

25 Dec

Nu är det 3:e nya filmen jag ser på sistone, som har ett olyckligt slut… pust… varför ska det vara så…? Finns det inte tillräckligt mycket elände i världen ändå…? Jag vill ha lyckliga slut i filmerna… slut som inger hopp och förtröstan… där kärleken övervinner allt… Ja, det skulle vara trevligt… men nej… tydligen tycker många filmskapare att det är mer konstnärligt med sorgliga eller olyckliga slut… Kanske vill de undvika klyschor… elller något… Och visst kan det bli väldigt klyschigt… det gäller att som filmproducent ha en viss ’fingertoppskänsla’… och styra lyckliga skutan i hamn utan att tappa trovärdighet och framstå som en ryggradslös publikfriare… visst…

Men ack, så många bra filmer som envisas med olyckliga slut… ja, speciellt de som baserar sig på en ’sann’ historia… men så vaddå… konstnärlig frihet för egen tolkning kan väl få gälla… gärna för min del… ; ) Jag skulle gärna se lyckliga slut i filmer som t ex ’Gladiator’, ‘Titanic’, ’The Book Of Eli’, ’Troja’, ’Public Enemies’, ’300’, ’Million Dollar Baby’. ’Boys Don’t Cry’, osv… osv… efter så mycket kämpande… så kunde det väl ändå få sluta på ett bra sätt… Det känns som att bli lite ’snuvad på konfekten’… lurad på något sätt…

De allra bästa sluten är de som trotsar alla odds… där man tror att hjälten ska dö… men ändå mirakulöst klarar sig… mot alla odds… och till slut triumferar… ära, stolthet, envishet, ärlighet och förstås kärlek… får segra… Men för att få njuta av dessa lyckliga slut, får man hålla sig till kärlekskomedier, familjefilmer och vissa actionfilmer – där detta format är mer regel än undantag… The box-office rules…

Varför kan vi inte få se fler lyckliga slut i de lite djupare och tyngre filmerna också…? Jag tycker att de skulle vinna på det faktiskt… Det skulle inge oss all med en strimma mer hopp… och tro… på en något bättre värld… en värld med ljusare framtidsutsikter… ; )

God knows we all need it… ; )

 

Välj ditt sällskap…

08 Dec

“Don’t worry about the people in your past… there’s a reason why they didn’t make it to your future…”

Allt går i perioder…under en tid är vi väldigt engagerade i vissa människor… men så kommer vi till en punkt där vi känner att det är dags att gå vidare… dags för nya möjligheter livet… Men visst kan det vara svårt att avsluta något för att just kunna komma vidare… Vare sig det handlar om jobbet och arbetskollegorna, vännerna, bekanta eller ens partner… De enda som är och förblir konstanta genom livet, är våra barn…

Genom åren har jag varit del av många och olika bekantskapskretsar… och trivts med dem alla på ett eller annat sätt… men så går man vidare i livet… och efterhand lämnar man vissa bakom sig… för att utveckla nya bekantskaper… samtidigt som man själv utvecklas…

Ofta väljer vi människorna vi har omkring oss, utifrån våra sinnestämningar, våra behov och våra drömmar… Vissa människor är roliga att göra saker med… t ex gå ut och festa, äta, gå på bio med, fika eller liknande… med andra känns det naturligare att kunna ha djupare samtal… anförtro sig till… verkligen kunna lita på… Andra väljer vi utifrån attraktion, passion och intimitet…

Oavsett hur vi väljer att umgås med människorna omkring oss… måste relationerna ge oss något… för att de ska kännas givande och meningsfulla… någon typ av energi eller tillfredställande känsla… något som känns bra eller fyller oss på något sätt… För om det inte gör det… finns det heller ingen mening att behålla dessa människor i våra liv… och varför skulle vi…? Livet är ju alldeles för kort för att ’trampa vatten’ och försöka segla i stilje… saker och ting behöver utvecklas på något sätt…

De människor som inte får oss att må bra… är ofta de som istället tar eller vi ha något av oss… De stjäl vår energi, vår tid, vår glädje, våra drömmar… På ett eller annat sätt alstrar de sin energi genom att ta den från oss…

Se upp för dessa människor… och deras negativa energier och influenser… Ta dem inte med dig in i din framtid… set them free… Känn ditt värde och belöna dig själv – med gott sällskap, gemenskap, samvaro, tillit, respekt… och framför allt, välj kärlek… framför rädsla… ; )

 

Den ’perfekta’ partnern…

24 Sep

Existerar den perfekta partnern…? Svaret är både ’ja’ och ’nej’…

Ja, den perfekta partnern existerar… utifrån vad vi faktiskt behöver och vad som är bäst för oss… men det är tyvärr inte alltid vi vet vad vi detta är…

Nej, den perfekta partnern existerar inte – utifrån allt vi vill ha i en person… eftersom våra önskelistor på egenskaper och attribut oftast blir både väldigt långa och orealistiskt detaljerade…

Ofta söker vi vår partner utifrån det vi vill ha istället för det vi behöver… och allt handlar ju inte om attraktion och åtrå… utan också om att kunna – mötas, komplettera varandra, kommunicera, känna tillit, skratta tillsammans, samarbeta… osv…

Min uppfattning är att det finns åtskilliga personer i vår värld som är i det perfekta för oss… var och en på sitt sätt… utifrån vad vi behöver… det gäller bara att hitta någon av dem… och det kan ju ibland ta tid… ; )

Media gör sitt bästa för att försöka påverka oss i vårt sökande efter ’den rätta’… och fokuserar gärna på det yttre… ett yttre som är överdrivet till perfektion – denna perfektion påverkar oss i sökandet efter ’drömpartnern’… och vi glömmer gärna att ’bakom kulisserna’ har nästan allt formats och manipulerats enligt alla tricks som finns i boken… retoucherade bilder, perfekt ljussättning, kläder, make-up, hårförlängningar, glans, lösa delar och tillsatser… osv… allt för att ge ett intrycket av – perfektion…

Likaså i filmens värld… där handling och karaktärer antingen är påhittade, förskönade eller överdrivna till det extrema… för att vi som åskådare ska förföras, förfäras eller på annat sätt fångas in i den värld man skapat just för oss… vi tror på det vi ser… Även de s k ’reality-showerna’ är ju extremt konstruerade för att fylla precis ’de hål’ som producenterna anser behöver fyllas i våra liv… mycket beräknande… och mycket effektivt…

Men verkligheten ser ju ofta väldigt annorlunda ut… och de människor vi väljer att ingå relationer med… har ju både bra och mindre bra sidor… olika egenskaper… olika styrkor och svagheter… etc…
Det jag ser omkring mig är oftast två varianter: Antingen att man ’nöjer sig’ med det man tycker att man kan få… (det man anser sig vara värd) ELLER att man har så höga förväntningar och krav, att ingen ’normal’ människa kan motsvara dessa – och man förblir ensam i sitt desperata sökande efter drömpartnern… 

Om man ser tillbaka på sina tidigare partners, brukar man ofta kunna se vissa mönster… vissa mer tydliga än andra… och det går ganska lätt att konstatera vad som fungerat bra och mindre bra… men istället för att bara fokusera på de bra delarna hos var och en – och försöka slå ihop dessa till en drömpartner… tror jag mer på att se på det som inte fungerade bra… och lära av detta… t ex: Om det var mycket bråk om svartsjuka, kan man ju faktiskt analysera sitt eget beteende och fråga sig… ”vad bidrog jag med för att det skulle bli så här…?” Kanske berodde det på bristande självkänsla eller ett överdrivet bekräftelsebehov… Då behöver jag ju inte ’snöa in’ på att försöka hitta en partner som inte är svartsjukt lagd (det resulterar ändå ofta i motsatsen), utan istället söka efter en person som kan bidra till att jag kan känna sig mer trygg i mig själv… eller känna mindre rädsla för att bli lämnad… Att lära av misstagen tycker jag ger mycket mer än att skapa orealistiska drömlistor som ändå ingen kan leva upp till…

Drömpartners finns ’där ute’… som är ’rätt’ för just dig… Men då gäller det att vidga vyer lite och försöka se helheten… och framför allt se igenom ’hypen’…

Lycka till… ; )