RSS
 

Posts Tagged ‘relationer’

Att finna ’den rätta’…

22 Jul

Vi söker och vi söker… efter vårt hjärtas stora kärlek…
Vissa finner den… andra inte… Men hur vet vi när vi hittat ’rätt’…? Den kan ju kännas rätt… men att det faktiskt är rätt vet vi inte alltid… åtminstone inte förrän efter ett tag… Det tar ju tid att låta känslorna ’sätta sig’… att de får mogna och sättas in i sitt sammanhang… Att lära känna kärlekens alla delar, inte bara den första attraktionen och passionen…

Att kunna vara riktigt goda vänner… som både kan ha roligt tillsammans men som även kan utmana och stimulera varandra till att utvecklas och växa som människor… Det finns ju så mycket att fortsätta upptäcka hos varandra och man väljer att se möjligheten… och inte bara nöjer sig och ’stänger dörren’ för nyfikenheten och spänningen…

Man behöver gå igenom ett antal situationer tillsammans… inte bara de mysiga stunderna utan även de jobbiga och prövande situationerna… så att man vet hur den andre tänker, känner och reagerar vid dessa tillfällen… när det verkligen gäller… Man behöver ju även själv visa var man står… för ingen vill ju ’köpa grisen i säcken’ så att säga… man vill veta vad man får… på alla plan…
Alltför ofta ser jag par som har alldeles för brått att gifta sig och slå sig till ro… de släpper allt annat… egna intressen, aktiviteter, vänner och t o m karriären… Sedan går det några år och de blir uttråkade… de blir till synes ointresserade av varandra… sura, griniga, trötta, hängiga… eller så börjar de titta åt andra håll… för att se om det finns något mer intressant ’på andra sidan’…

Min tro och uppfattning är att det finns ett antal människor på vår planet som är ’rätt’ för oss… på olika sätt… Med en person har man vissa delar som är bra.. med en annan person är det andra saker som klickar…


Men för att kunna veta när det verkligen är rätt… och det är dags att ’committa’ till en person… behöver man rannsaka sig själv och få klart för sig vad som egentligen är viktigt… och varför… Vad som får en att må bra, bli glad, känna sig trygg, älskad, kärleksfull, passionerad, nyfiken, lojal, osv… Först när man vet detta kan man matcha och värdera känslorna man får med en viss person… och sätta saker i perspektiv…
Det handlar alltså om ’den egna resan’…. resan i sitt inre… att våga se och möta sig själv… och vara helt öppen och ärlig mot sig själv… Det är inte alltid helt lätt eftersom man då också ser saker t ex vissa beteenden och mönster, som kanske inte är så trevliga… men det är ju först när man själv ser dem och bejakar dem… som man faktiskt kan göra något åt dem… och förändras…
Det är egentligen först då man är helt redo för en varaktig relation… när man vet man behöver och framför allt vad man är beredd att ge för att få det man vill ha…  Det är först man ärligt förstår och tycker om sig själv för den man verkligen är… som någon annan också kan göra det… ’på riktigt’… ; )

____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 

Hela ‘paketet’…

03 Dec

Ja, chanserna att träffa en partner där hela ’paketet’ funkar… är ju inte jättestor… ; )

Det är så mycket som ska stämma för det ska kännas värt att satsa både sin energi och kärlek på att bygga något hållbart för framtiden… För även om allt kan kännas bra i början när man ’träffar’ någon, så är det först efter en tid som man är i en bättre position att avgöra hur försättningarna egentligen är…

I min ålder, nu när jag kommit lite längre i livet… har jag inte alltid så mycket tålamod…. och är inte beredd att slösa tid på något som inte leder någon vart… Det är på både gott och ont eftersom det å ena sidan gjort att jag blivit mer selektiv och tidigare kan se vad som kommer att ge något av värde – och inte… Å andra sidan blir det ibland alldeles för lätt att avfärda saker utan att egentligen ge det en ärlig chans… Det är en balansgång där man behöver vara lyhörd för nyanserna… och kunna ‘läsa mellan raderna’ i det som sägs och görs…

Så vad ingår då i detta ’paket’… ja, faktiskt ganska mycket… Det måste finnas en attraktion… och det handlar inte bara om utseende utan också om kombinationen av utstrålning och egenskaper, som resulterar i någon sorts ’wow’ –känsla… Den är väldigt viktig och kan inte kompromissas bort… Antingen finns den eller så finns den inte… ’vibben’… ’det där extra’… som ger känslan av ‘fjärilarna i magen’…  ja, det har många namn men det är nog ungefär samma sak de flesta menar…

Tyvärr gör en del människor avkall på känslan av attraktion och passion till förmån för vissa egenskaper och omständigheter…
men jag menar att man då lurar sig själv på ‘konfekten’… Varför ska man ’nöja sig’…? Det fantastiska är ju att det faktiskt finns ’ett lock till varje gryta’… dvs någon speciell för oss alla… Jag menar att det t o m finns ett antal människor som går omkring på vår planet och är ’perfekta’ för oss… men det gäller bara att hitta en av dem…
Problemet är att alltför många orkar inte leta eller ha tålamod…  och nöjer sig istället med något som bara känns  ’OK’… eller ’bra nog’… Varför…? Jag vill känna att jag ’lever’… med allt vad det innebär… känna mig förälskad… känna känslan av att verkligen vilja vara nära en annan människa på det där  ‘exklusiva’ sättet… ’vi’ och det som bara är ’vårt’…

Det handlar förstås också om de personliga egenskaperna… man bör vara goda vänner… kunna kommunicera med varandra… kunna skratta tillsammans… och gärna ha några gemensamma intressen – även om man får nya intressen på köpet genom sin nya partner… Man bör även kunna diskutera saker och klara av att vara oense ibland, utan att det blir bråk eller sura miner… En gemensam syn på livet och framtiden är ju det viktigaste… Hur vill man bo och var…? Hur passar ens karriärer ihop…? Hur familjesituationen ser ut… och hur den ska se ut framöver…

Ja, familjen ja… Om det finns barn med i bilden ska de ju helst komma överens… partnern ska accepteras av ens eget/egna barn och man själv av partnerns barn… Man behöver enas om en gemensam inställning till uppfostran, rutiner och gränsdragningar… hur man visar kärlek och ömhet… rättvis bahandling… osv… Vidare är det en fördel om ens föräldrar åtminstone accepterar ens partner… om de verkligen tycker om dem är det så klart en bonus…
Om ’gemensam’ vårdnad gäller mellan partnern och dennes ’ex’, är det en fördel om det även där finns en acceptans och respekt… det underlättar när det t ex är dags för semesterplanering och högtider…

Puh, ibland blir man ju trött bara av att tänka på alla delar som ska funka… ; )
Då är det bra att gå tillbaka till ‘basics’… grundtron på kärlek och att allt löser sig… för bara man tar det lugnt och försöker skapa sin egen harmoni och balans… har saker en märklig förmåga att falla på plats och lösa sig själva…
Jag väljer att leva i den tron… och väntar med spänning på ’locket’ till just min gryta…

Love… ; )

_____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klicka på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 

The Man Whisperer…

22 Jul

 

Tänk om det fanns ‘The Man Whisperer’ (man=mankind)… såsom Cesar Millan’s ‘The Dog Whisperer’ som går på TV… ett helt fantastiskt program där det finns så mycket att lära… både om hundarna men också om människorna…

Det är ju vi människor som är orsaken till problemen med våra kära husdjur… ja, det är faktiskt vi människor som är orsaken till precis alla problem i världen… vare sig det rör sig om resurstillgångar, miljöförstöring, befolkningsantal, beteendeproblematik, eller oliktänkade i allmänhet…

Det är just därför det mycket pedagogiska och inspirerande läroupplägget i ’The Dog Whisperer’ är så passande… för att öka vår förståelse för andra människor… och hjälpa oss att programmera om vissa delar av vårt beteende… Fastän vi alla är så olika, finns det ändå många grundläggande värderingar som är gemensamma för alla… t ex att känna lycka, trygghet, glädje, hälsa, kärlek, osv…

Jo, vi finns det väldigt många som är ute och missionerar om just sån’t här… men jag saknar ’the big picture’… den övergripande ’approachen’ som tar ett helheltsgrepp om de mest grundläggande värderingarna… och nöter in dem… först in i vårt medvetna tillstånd… sedan ända ner i vårt undermedvetna… gärna med ett massivt mediastöd… samma budskap överallt… om och om igen… tills alla förstår…

Ja, det skulle inte bara leda till fred på jorden… utan även en tillvaro av samförstånd och ömsesidig respekt… där det finns något för alla… men i en balans som alla kunde relatera till och identifiera sig med… att kunna se helheten, möjligheterna och sammanhanget… där kärlek och respekt är grundpelarna till allting…

Belief creates fact… ; )

_____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 

Välj ditt sällskap…

08 Dec

“Don’t worry about the people in your past… there’s a reason why they didn’t make it to your future…”

Allt går i perioder…under en tid är vi väldigt engagerade i vissa människor… men så kommer vi till en punkt där vi känner att det är dags att gå vidare… dags för nya möjligheter livet… Men visst kan det vara svårt att avsluta något för att just kunna komma vidare… Vare sig det handlar om jobbet och arbetskollegorna, vännerna, bekanta eller ens partner… De enda som är och förblir konstanta genom livet, är våra barn…

Genom åren har jag varit del av många och olika bekantskapskretsar… och trivts med dem alla på ett eller annat sätt… men så går man vidare i livet… och efterhand lämnar man vissa bakom sig… för att utveckla nya bekantskaper… samtidigt som man själv utvecklas…

Ofta väljer vi människorna vi har omkring oss, utifrån våra sinnestämningar, våra behov och våra drömmar… Vissa människor är roliga att göra saker med… t ex gå ut och festa, äta, gå på bio med, fika eller liknande… med andra känns det naturligare att kunna ha djupare samtal… anförtro sig till… verkligen kunna lita på… Andra väljer vi utifrån attraktion, passion och intimitet…

Oavsett hur vi väljer att umgås med människorna omkring oss… måste relationerna ge oss något… för att de ska kännas givande och meningsfulla… någon typ av energi eller tillfredställande känsla… något som känns bra eller fyller oss på något sätt… För om det inte gör det… finns det heller ingen mening att behålla dessa människor i våra liv… och varför skulle vi…? Livet är ju alldeles för kort för att ’trampa vatten’ och försöka segla i stilje… saker och ting behöver utvecklas på något sätt…

De människor som inte får oss att må bra… är ofta de som istället tar eller vi ha något av oss… De stjäl vår energi, vår tid, vår glädje, våra drömmar… På ett eller annat sätt alstrar de sin energi genom att ta den från oss…

Se upp för dessa människor… och deras negativa energier och influenser… Ta dem inte med dig in i din framtid… set them free… Känn ditt värde och belöna dig själv – med gott sällskap, gemenskap, samvaro, tillit, respekt… och framför allt, välj kärlek… framför rädsla… ; )

 

Våga visa dina känslor…

02 Jan

 

Ibland är det svårt att vara öppen med vad vi egentligen känner inom oss… vare sig det gäller att uttrycka våra känslor till de vi älskar… eller att prata igenom problem och utmaningar med de som finns i vår omgivning t ex vänner eller arbetskollegor…

 

intimacy-01Vi svenskar är ju traditionellt ganska konflikträdda och rädda för att ’exponera’ oss för mycket… och håller oss gärna undan ‘djupare’ samtal om känslor, om vi kan… men ibland behöver saker både deklareras och ventileras, på ett djupare plan… vi behöver vara öppna med vad vi känner, så att de omkring oss vet vad som gäller och var vi står… oavsett om det handlar om arbetsrelationer, vänskap eller kärlek – så gäller samma princip…

 

Varför är det då så jobbigt att visa sina känslor… eller prata om dem… oavsett om det känns genant och ibland kanske t o m sårande…? Visst, sanningen är ju inte alltid så vacker som vi vill tro… men ibland är den just det – härligt vacker… och då borde vi dela med oss av den känslan… sätta ord på känslorna… utan rädsla för att ’göra bort oss’ eller lämna oss själva sårbara… för då hamnar vi ju i underläge… och i mångas ögon är detta något negativt…

 

Men det är ju precis just det allt handlar om… att våga visa vad vi känner… att våga vara sårbara inför varandra… det skapar både respekt och utveckling i vår omgivning… Det är ju precis det alla egentligen vill, men få vågar… fastän det gör oss både  starkare och modigare… samt att vi faktiskt också mognar i processen…

 

Övning ger färdighet… så var inte rädd för att öva på att visa vem du är och vad du står för… vad du egentligen känner innerst inne… du ska se att det kommer att kännas väldigt bra att ‘lätta på trycket’… som en lättnad och en befrielse…

 

Släpp fram känslorna… och låt livet i dig komma fram…
Lev här och nu… imorgon kan det vara för sent…

 

Love… ; )

 

 

 

 

Den inre skönheten…

27 Dec

 

Såg härom dagen filmen ’Shallow Hal’ (Ytlige Hal… ja, den heter faktiskt så) ännu en gång… med Jack Black, Gwyneth Paltrow och legendariske motivationstalaren Anthony Robbins…


shallow-hal-tonyDet är en riktigt rolig film med ett intressant budskap – ’Skönheten sitter i betraktarens ögon’
Jack Blacks karaktär (Hal) är en självupptagen person som fullständigt fokuserar kvinnors yttre i jakten på att träffa ’den rätta’… Han springer på Anthony Robbins (Tony), som han ber om hjälp med sitt problem… Anthony hypnotiserar honom så att Hal ser skönhet hos kvinnor, som ingen annan ser… dvs när han ser en kvinna som han tycker är fantastiskt vacker, så är hon i själva verket något helt annat – för hans omgivning…

 

Detta skapar naturligtvis en del roliga förvecklingar och snart träffar Hal Gwyneth Paltrows karaktär (Rose-Marie), som han förälskar sig i… allt medan hans bäste vän försöker få honom att förstå att hon egentligen inte alls ser ut som han tror… Hal svarar glatt att det inte spelar någon roll, för att i hans ögon är hon underbar

 

shallow-hal-posterJag får mig en liten tankeställare när jag ser den här filmen, även om den är lite extrem i sin tolkning… Men visst är det viktigaste att man själv attraheras av den man ska vara tillsammans med… inte vad ens omgivning tycker… och även så, kan det ändå ofta bli att vi fokuserar väldigt mycket på de yttre attributen mindre på de inre kvaliteterna… Jo, attraktionen måste ju finnas där men ibland kan man fråga sig vad det egentligen är som är attraktivt… Är det hur näsan sitter i förhållande till munnen…? Formen på ögonen…? Öronen…? Kroppssymmetrin…? Huden…? Eller handlar det om mjukare värden som t ex blicken, doften, utstrålningen, röstläget, ordens ton, känsligheten, sexigheten, humorn, etc…

 

Alla har vi någon sorts drömbild av hur ens partner ska se ut… men många gånger har vi nog också förvånats över hur olik personen varit som vi valt att bli vår partner… därmed inte sagt att de inte varit attraktiva… men ofta väldigt olika vår inbillade ‘idelpartner’


Det viktigaste är ju förstås att allt känns bra och rätt… och innerst inne vet vi ju när det verkligen är så… för man kan ju aldrig lura sig själv… Man kan lura alla andra, åtmistone under en period – men aldrig sig själv…

 

Så lärdomen av detta är för mig – följ ditt hjärta och din känsla… och tänk inte så mycket… låt andra göra det… ; )

 

Love…

 

 

 

Lycka eller inte lycka…?

12 Dec

 

Har en god vän som nyligen seperade från sin sambo… efter mer än 10 år tillsammans… Många var vi som stod helt handfallna när denna information presenterades för oss… Va…? Detta par som varit så helgjutna under så många år… trodde vi… Men då började vi förstå att uppbrottet föregåtts av en längre tids missnöje från båda parter…
ett missnöje om hur relationen såg ut och fungerade…(inte fungerade…).

 

love-paintingÄr det inte konstigt att vissa kämpar så hårt för att hålla fasaden utåt… vad som helst, bara inte omgivningen ser hur illa det verkligen är… för det är ju pinsamt… då är man en förlorare i andras ögon… sämre än vännerna, som ju alla verkar ha det så bra… vilket de oftast inte alls har… det blir liksom en tävling om vem som har det bäst… åtminstone utåt sett…

 

Sedan finns det också motsatsen… de som inte nog kan poängtera hur dåligt de har det… så att det blir tävlingen… vem som kan klaga mest… men ändå – när det väl kommer till kritan… så stannar man ändå kvar i relationen…

I gymmets (känd friskvårdskedja) omklädningsrum, har jag ofta det stora missnöjet att behöva lyssna på när männen som just gympa och tränat, går loss om hur deras kvinnor är… om hur mycket gnäll och jobbigheter de tvingas utstå… osv… ja, inte mycket är heligt kan jag säga… och de värsta kan jag inte ens återge här… De verkar inte ens bry sig om att jag och ibland även andra också finns närvarande i samma rum… det verkar nästan som att närvaron av andra blir som ytterligare bränsle för deras klagosång…

Jag roar mig tyst åt tanken på vad som skulle hända om deras respektive också varit närvarande eller tjuvlyssnat på sina s k ’bättre’ hälfter i dessa situationer… Oj, oj, oj… då hade det minsann blivit annat ljud i skällan… Det är nog inget tvivel om vem som bestämmer var skåpet ska stå därhemma…. ; )

 

Genom många års iaktagande och samtalande med vänner och bekanta, har det visat sig att det är fler än vad man tror – som inte har speciellt bra relationer… som inte har lyckliga förhållanden som verkligen fyller dem… många som inte känner sig älskade, respekterade, åtrådda osv… känslor som man får arbeta för att både uppnå och bibehålla… Det hjälper ju också om känslan varit rätt från början… så att man har en bra referenspunkt för hur en bra relation ser ut och känns…

 

Så varför stannar så många kvar i en relation som de inte är lyckliga i…? Som de kanske t o m har mycket ångest inför…? Kanske är det av gammal vana… kanske är det för barnens skull… kanske för att man inte tror att man kan hitta bättre… eller att man helt enkelt inte är värd bättre…. men till ‘syvende och sist’, är vi alla här i första hand för vår egen skull… för om inte vi själva är lyckliga, så kan vi inte heller ge 100% av oss själva till våra när och kära… eftersom våra energier smittar av sig… både de bra och de dåliga…

 

Heidi Klum och Seal uttryckte de bra när de fick frågan varför de var så lyckliga tillsammans och har det så bra (ja, många är ju både förundrade och avundsjuka över detta härliga par…). De svarade glatt: ”Vi väljer att prioritera ’oss’ framför allt annat… hem, barn, åtaganden, rutiner, måsten… Vi ger alltid varandra kärlek och näring först, så att vi sedan ge det bästa vi har att ge till de omkring oss… Kvaliteten blir då så mycket högre…”

Jag kunde inte ha sagt det bättre själv… Att inte glömma bort sig själv och varandra i allt det där som ’pockar på’… Där kan vi nog alla lära oss en del… och framför allt våga känna att vi faktiskt är värda att få ha det riktigt bra… att våga älska och bli älskade… att öppna den innersta dörren till våra hjärtan och aldrig glömma varför vi egentligen är här… för att känna KÄRLEK… inte RÄDSLA…

 

 

 

Förhållande = Överenskommelse…

11 Okt

 

Ett kärt men hett ämne är ju hur, och på vilket sätt man får lov att förändras i sin kärleksrelation… Man kan ju förändra sig både till det bättre… och till det sämre… Men var går gränsen för hur mycket man får förändras för att det ska fortfarande ska kännas OK för ens partner… Ja, den gamla klyschan om ’jag älskar dig precis som du är…’ lever vidare… Men hur är det egentligen… i verklighetens vardag…?

 

relationship-02Om man ser inledandet av en kärleksrelation som en gemensam överenskommelse, där båda partner är överens om att de vill inleda och utveckla en relation, utfrån vissa givna förutsättningar… hur den andra personen är och vad den har att erbjuda – ungefär som en affärsuppgörelse – då kan man ju också välja att se på utvecklingen av kärleksrelationen och båda partnerna, på samma sätt…

 

I en affärsuppgörelse, görs ju överenskommelsen utifrån vissa givna kriterier och förutsättningar – och båda partner förväntas driva samarbetet utifrån dessa… Visst, förutsättningarna kan förändras under resans gång… MEN, då bygger ju samarbetets ’goda anda’ på att man löpande ’stämmer av’… och är överens om hur man ska hantera de uppkomna förändringarna som… På detta sätt upprätthålls en ömsesidig respekt och motivation i samarbetet… och förändringar behöver inte få speciellt dramatiska konsekvenser…

 

I en kärleksrelation, fungerar det ofta på ett annat sätt… där förväntas man många gånger acceptera alltifrån små till väldigt stora förändringar, utan att höja på ögonbrynen… Varför det…? Samma ömsesidiga respekt borde väl gälla även här, precis som i andra överenskommelser…? Därmed inte sagt att man ska göra slut så fort något förändras och detta inte känns bra… MEN, jag tycker att det handlar om att ha en öppen dialog… att vara lyhördhet och mottaglig för synpunkter… att försöka förstå hur det kan kännas för den andre…

 

Det är viktigt att ge uttryck för det som inte känns bra… oavsett om det handlar om negativa förändringar (som t ex att ens partner plötsligt struntar i sitt utseende eller ändrar sin personlighet…) eller förändringar som i grunden är positiva för den ene men som kan innebära obehag för den andre… t ex om en av partnerna avancerar i karriären och därmed får mer förmåner… mer bekräftelse… mer beröm… etc… och den andre känner sig övergiven eller utelämnad… och har svårt att glädjas eller stödja sin partner på ett bra sätt…

 

Det jag vill komma till är att om man inte gör sin röst hörd… så är det samma sak som att man accepterar de förändringar som sker… och då är ju allt OK… eller hur…? Och då ska man heller inte klaga… vilket förvånansvärt många ändå gör… ; )

  

 

 

Den ‘svarta sjukan’…

12 Mar

Ja, det heter ju inte ”svartsjuka” för ingenting… detta plågande tillstånd är ju inte bara jobbigt för den som känner svartsjukan, utan även för omgivningen…

Svartsjuka är som en sjukdom — men den går att bota…

 

svartsjuka2Det handlar om att ta kontroll över sina tankar… eftersom tankarna styr känslorna… Tankar om sådant som hänt eller varit, fungerar som en bandspelare – och det som spelats in genom åren, spelas upp när du hamnar i en liknande situation eller som du tror (befarar) kommer att bli precis som en upplevd situation… Dessa tankar/referenser triggar sedan känslorna som är kopplade till tankarna… och du känner en viss känsla… i det här fallet en dålig känsla…

 

Att känna sig lite svartsjuk ibland, behöver inte nödvändigtvis vara bara negativt, osunt eller konstigt… Det kan vara ett bra sätt att komma ihåg att inte ta sin partner för givet, och att anstränga sig lite extra för att hålla relationen levande och kärleksfull… Men om man ägnar sig åt föreställningar om ens partner skulle vara otrogen när han eller hon faktiskt inte är det – då blir svartsjukan ett problem… För vissa har grunden till svartsjuka lagts redan under barndomen… Det kan t ex handla om syskonrivalitet, eller att man inte fått tillräckligt med bekräftelse från föräldrarna när man behövde det… Andra blir svartsjuka med åren, de har helt enkelt haft otur i relationer och blivit bedragna… Då kan man få svårt att känna tillit i nya förhållanden… I båda fallen skapas en stark rädsla att bli lämnad eller inte vara älskad, och ur den föds svartsjukan… En svartsjuk person förminskar sig själv och sina styrkor, samtidigt som de förstorar andra människor… Det skapar oro och ångest…. och en känsla av mindervärdighet… Det är för att stävja den ångesten som den svartsjuka personen börjar försöka kontrollera sin partner: tjuvläser sms, ringer och kollar var han eller hon är, ställer till med förhör efter en utekväll… Men oavsett orsak så kan man själv göra något åt problemet… Först måste man inse att man själv äger problemet… och inte skylla på sin partner eftersom detta är ett sätt att själva slippa ta ansvar för sitt problem…

Det är också skillnad om ens partnern faktiskt bedrar… då får man naturligtvis ta till lämpliga åtgärder för detta…

 

Att våga lita på varandra… vara öppna och ärliga… samt arbeta med sin egen självkänsla… skapar bra förusättningar för att slippa drabbas av svartsjuka…

 

 

Sexfantasier…

11 Mar

De flesta människor har sexuella fantasier men inte alla vågar ge uttryck för dem… vare sig i ord eller i handling… vad beror det på…? Det kan ju vara väldigt upphetsande att ta del av varandras fantasier men samtidigt också lite skrämmande… Uppfostran och bakgrund har så klart stor betydelse för hur man ser på det…

 

woman-sexual-fantasy-06Kanske finns det också en rädsla att fantasierna inte ska ”matchas” i verkligheten… Att de tappar sin magi och upphetsningeffekt… Å andra sidan så kan ju fantasierna faktiskt överträffas i verkligheten… Dock kan man ju aldrig tvinga sin partner att berätta om sina sexuella fantasier… de måste själv vilja dela med sig av dem… Ofta är dom väldigt personliga, och kanske gör sig allra bäst i den egna fantasin – oförverkligade…

 

Ska man behålla dem för sig själv eller dela dem med varandra…? Ja, det är frågan… Det viktigaste är kommunikationen… kan man prata öppet om vad man känner så blir det hela mer naturligt och självklart…

  

Have fun… ; )