RSS
 

Posts Tagged ‘samarbete’

Gruppens kraft…

28 Maj

Gruppen… den kan åstadkomma under… den kan bygga berg… Men den kan också rasera med förödande konsekvenser… och allt kan ske på nolltid… Det är både intressant och märkligt hur människor förändras i olika grupperingar… Vissa fungerar bättre i mindre grupper… och andra i större sammanhang…

I stora grupper tenderar känslouttrycken ofta att bli starkare… eftersom det finns fler energier som trängs om samma utrymme… det blir lättare krock… Samtidigt sjunker den kollektiva IQn… och människor kan komma att reagera och agera på sätt som de aldrig skulle göra annars… Ibland är det därför svårt att kunna planera för hur en diskussion kommer att utvecklas… Lägger man också till nervositeten och spänningen som kommer av att ingen vill säga fel eller göra bort sig inför de andra…  så blir allt extra laddat… och mer svårhanterligt…

I en liten grupp kan samtalet ofta hållas mer avslappnat och informellt… med ett större mått av närhet och fokus på ämnet som diskuteras… Färre energier är också lättare att styra för den som leder mötet… Ögonkontakt och kroppsspråk får också en annan effekt… och det är lättare att anpassa ton och samtalsklimat till var och en i gruppen… och möta deltagarna på deras nivå…
Det blir också lättare att komma överens och hitta lösningar… som alla kan ställa sig bakom… Gruppen blir starkare när den är enig… på gott och ont…

Själv föredrar jag mindre grupper av människor… och håller hellre flera småmöten än ett större möte… det spar tid och jag får mer uträttat på det sättet… Det handlar också mycket om att ’influera’ och ’inspirera’… och att alla som vill ska få komma till tals… Det blir bättre resultat när man lyckas få andra engagerade… Deltagarna kommer oftast bättre förebredda och har en mer konstruktiv inställning… eftersom det är svårare att ’gömma sig’ bakom andra när man är färre till antalet…

För att få ut största möjliga effekt ur gruppen handlar det också om att bygga förtroende… och skapa en trygg atmosfär och känsla där deltagarna känner sig bekväma nog att ge uttryck för sina åsikter… För detta krävs det både tålamod, lyhördhet och god planering… men även bestämdhet och mod…
så att man också får något gjort… och inte bara pratar i rundor, ältar eller gulli-gullar, som tyvärr är vanligt…

Det ligger verkligen något viktigt och stort i den gamla klyschan ’Tillsammans är vi starka’…
Det gäller bara att verkligen förstå det… och använda sig av det på rätt sätt… ; )
____________________________________________________________________________________________

Du kan prenumera på min blogg genom att klick på den oranga RSS ikonen uppe till höger på sidan…

 

 

Småbarn: Ömsesidig respekt…

07 Maj

 

Ofta är vi föräldrar väldigt tydliga med att vi vill ha, och förväntar oss respekt från våra barn… men ingen respekt är så stark och tydlig, som den man förtjänat… Att inge och inspirera respekt istället för att kräva den… men framför allt att också visa barnen respekt …

child-getting-dressed-02Vi tar t ex gärna för givet att våra barn ska göra som vi säger… ibland utan någon förklaring till varför vi vill att de ska göra något… utan att presentera en helhet så att barnen kan se ’hela bilden’ eller sammanhanget… Det är i det närmaste otroligt vilken skillnad i resultat det kan bli när ett barnen får saker förklarade för sig… och vet varför vi vill att de ska göra som vi säger…

Faktum är också att barn inte alltid gör som vi säger… utan de gör som vi gör… Det hela är väldigt enkelt i deras värld… Mamma och pappa är största idolerna… tills vi ger dem en anledning att känna annorlunda… och under tiden de ser upp till oss – på det där speciella viset de framför allt gör när de är små… vill de också göra som vi gör… de vill vara som oss… Därför är det förstås väldigt viktigt att tänka på vad vi gör och säger framför dem… de snappar upp både det positiva och det mindre positiva…

Här kommer den ömsesidiga respekten in… om barnen får känna sig viktiga och behövda, finns det inga gränser för hur dedikerade och lojala de känner sig… och hur mycket de vill hjälpa till… De måste få förtroendet att få göra vissa saker själva… att få växa med vissa uppgifter… Om vi inte tar för givet att de ska göra allt vi säger, bara för att vi säger det… utan istället visar tacksamhet och respekt för det barnen faktiskt gör… kan vissa situationer se helt annorlunda ut…

Ett exempel är på morgonen, innan dagis/skolan, då det ofta kan bli lite ’gnissel i maskineriet’ när barnen sätter sig på tvären… då kan det vara läge för att släppa lite på kontrollen och t ex låta barnen visa att de klarar vissa uppgifter själva… och förklara för dem att det är fråga om ett ’samarbete’… där båda bidrar till ett viktigt slutresultatet… som att komma i tid till skolan och jobbet…

Beröm och positiv feedback hjälper till att åstadkomma det önskade resultatet…
att t ex säga ’tack för ditt fina samarbete, tänk att du är sååå duktig’ – efter avslutat arbete… värmer gott för barnen och det kan faktiskt vända det som tidigare varit en jobbig situation till något som istället känns både kul och spännande…

Det handlar bara om ömsesidig respekt… att vara mot andra som man vill att andra ska vara mot en själv… ; )

 

 
 

Manligt värre: Gör det själv då…

17 Apr

 

”Ni kvinnor får gärna be oss män göra något ELLER tala om hur ni vill ha det gjort… men inte båda… Om ni redan vet bäst hur det ska göras… gör det själv då…”

 

woman-showing-man-011Ja, detta är väl verkligen en klassiker i manlig/kvinnligt kommunikation… att dela upp ansvaret t ex för hushållsarbetet innebär ibland att man får släppa på kontrollen lite för de uppgifter som man vanligtvis gör själv… Dock fungerar vi människor olika och framför allt män och kvinnor…

Det ör OK att tala om vilken uppgift som behöver utföras samt vad slutresultatet bör vara (målet) men sedan är det upp till den andre utföra uppgiften på sitt sätt… Detaljstyrning är alltid känsligt och kan skapa konflikter… och kan upplevas som väldigt pressande för den mottagande parten…

Lägg hellre lite extra tid på att vara överens om slutresultatet och välkomna varandras olikheter samt att båda faktiskt hjälps åt… de mår båda bäst av…

Det är ju liksom ömsesidigt… ; )